BTEXT.FORKALKULATOR Så här tar Du fram nya foder med foderkalkylatorn... Foderkalkylatorn ger näringsinnehållet i foderblandningar som Du tar fram själv. Alla foder Du skall använda måste vara med i foderlistan * Välj först aktuella fodermedel * Ange därefter blandningsförhållandet mellan foderkomponenterna Du kan antingen använda färdigt uträknade procentförhållanden, eller an- delar av varje fodermedel. Kalkylatorn räknar om till procent. * Om Du vill lagra foderblandningen till senare måste du ge den ett eget namn * Skriv in antal kilo Du vill framställa om Du skall producera blandningen. * Utskrift-knappen skriver ut blandningen När Du är klar kan blandningen lagras med kalkylerad analys och pris. Programmet lagrar inte information om procentförhållanden i blandningen. Ta alltid pappersutskrift! När Du lagrar flera gånger med samma blandningsnamn kommer programmet endast att spara den senast lagrade blandningen. ETEXT.FORKALKULATOR -Energi #Hästen får för lite energi (MJ), och kan bli tunn. Unghästar får reducerad tillväxt, och hästar i träning/tävling ger inte sitt bästa. Tunna ston kan få minskad fruktsamhet (fertilitet). # #Åtgärder: #Hö innehåller ca 7, kraftfoder ca 11 och sojaolja ca 35 MJ pr. kg. Se över resten av foderstaten innan Du bestämmer vilket fodermedel Du vill ge mera av. #Om hästen är i träning och med den här fodringen ändå har lagom hull kan Du ha lagt in för hög träningsintensitet. Välj lägre träningsintensitet. +Energi #Hästen får för mycket energi (MJ). Den lägger på hullet och kan bli fet. Det är särskilt negativt för unghästar och hästar i träning/tävling. Tunna ston kan få extra energi så att dom kan komma i bättre hull före betäckningen. # #Åtgärder: #Hö innehåller 7-8, kraftfoder ca 11 och sojaolja ca 35 MJ pr kg. Se över resten av foderstaten innan Du bestämmer vilket fodermedel Du bör ge mera av. # #Om hästen är i träning och med den här fodringen ändå har lagom hull kan Du ha lagt in för låg träningsintensitet. Välj högre träningsintensitet. -Råprotein smältbart #För lite protein reducerar unghästens utveckling och växt, ger avelsston svagare fosterutveckling och mjölkproduktion, och reducerar tävlingshästens muskelstyrka och prestation. #Proteinbrist kan medföra reducerad aptit, försvagad muskulatur, dålig/ful hårrem och sämre hovkvalitet. # #Åtgärder #Särskilda proteinfodermedel är sojamjöl och kraftfoderblandningar med högt protein-innehåll. Tidligt skördat klöverhaldigt hö, lusern och tidigt bete är också goda proteinkällor. +Råprotein smältbart #Onödigt och dyrt. Kan vara negativt för unghästar, och ge sämre resultater hos tävlingshästar. # #Åtgärder: #Välj kraftfoder med lägre innehåll av protein, reducera användningen av proteinrika fodermedel. -Lysin #När ransonen innehåller tillräckligt med protein, men för lite lysin kan det bero på att proteinkvaliteten är för dålig. Bra proteinkvalitet är särskilt viktigt för unghästar i tillväxt och till digivande ston. #Brist på lysin kan medföra reducerad tillväxt och utveckling. # #Åtgärder: #Goda lysinkällor är sojamjöl, samt proteinrika kraftfoder till unghästar och avelsston. +Lysin #Dyrt och onödigt. Överskott av lysin förbränns och används som energi. # #Åtgärder: #Välj fodermedel med lägre innehåll av protein om du vill spara pengar och reducera belastningen på hästens lever!. -Kalcium #Kalcium bygger skelettet och är nödvändigt för normal funktion av muskler och körtlar. Speciellt hos unghästar kan kalciumbrist medföra sjukdom (bl. a. rakitis och ledproblem) som följd av onormal utveckling av skelettet. # #Åtgärder: #Goda källor till kalcium, är kalk, klöverhö, lucern och dom flesta kraftfoderblandningar. I vanligt hö kan kalciuminnehållet variera från ca 1,5 til 5 gram/kg. #Det kan löna sig att analysera stråfoderet, eller kräva analys av leverantören vid inköp av stora partier. +Kalcium #Kan hos unghäst ge onormal skelettutveckling. För mycket kalcium reducerar upptaget av zink. # #Åtgärder: #Reducera användningen av kalciumrika foder och tillskott. Studera dom mest kalciumrika fodren i ransonsfönstret! -Fosfor #Fosfor är viktigt för uppbygnaden av skelettet och för energiomsättningen i alla kroppens celler. Fosforbrist ger onormal skelettutveckling. # #Åtgärder: #Fosforrika fodermedel är vetekli, havre, korn och vanliga kraftfoderblandningar (5-8 gram/kg). Hö har 1-2 gram fosfor/kg. Det finns också speciellt fosforrika mineralfoder. +Fosfor #För mycket fosfor hindrar upptagningen av kalcium och kan leda till sjukdom som följd av onormal utveckling av skelettet. Mycket fosfor kan också hindra upptagningen av järn. # #Åtgärder: #Reducera användningen av fosforrika fodermedel som t.ex. vetekli. Studera fodermedelstabellerna. -Magnesium #Magnesium är en aktivator för många enzymer, och är nödvändigt för normal muskel- och nervfunktion. Magnesiumbrist kan leda till kramper. # #Åtgärd: #Goda källor för magnesium är kraftfoderblandninger och dom flesta mineralfoder. +Magnesium #Normalt ger en moderat överdosering av magnesium inga negativa följdverkningar. # #Åtgärder: Man bör ändå se till att ransonens innehåll överensstämmer med djurets behov. -Kalcium/Fosfor #Ransonen innehåller för lite kalcium i förhållande till fosfor, även om kalciummängden i sig själv kan vara acceptabel. Skelettsjukdommar kan uppstå, särskilt hos unghäst. # #Åtgärder: #Använd kalciumrika fodermedel som lucerne och kalk. Reducera mängden fosforrika fodermedel som kli och div. spannmål. #Se till att totalt innehåll av kalcium och fosfor i ransonen är tillfredsställande. +Kalcium/Fosfor #Ransonen innehåller för mycket kalcium i förhållande till fosfor, även om kalcium-mängden i sig kan vara acceptabel. # Skelettsjukdomar kan utvecklas, speciellt hos unghäst. # #Åtgärder: #Reducera kalciumrika fodermedel som bla. lucerne och kalk. Se till att total mängd kalcium och fosfor i ransonen är tillfredsställande. -Natrium #Behovet av Natrium (Na) eller vanligt salt (NaCl) varierar starkt och påverkas av omgivningens temperatur och hästens arbetsintensitet. #Programmet räknar med att behovet på vintern (oktober - april) motsvarar 60% av behovet på sommaren. # #Avelsston och unghästar bör kontinuerligt ha tillgång till saltslicksten eller en mineralsten med högt saltinnehål. # #Hästar i hård träning kan ha problem med att reglera saltintaget. De bör därför ges en kontrollerad mängd salt varje dag. #Rekommenderad mängd salt till hästar i träning på vintern är 5-6 gram per 100 kg kroppsvikt, på sommaren 6-10 gram då hästarna svettas mer. +Natrium #Behovet av Natrium (Na) eller vanligt salt (NaCl) varierar starkt och påverkas av omgivningens temperatur och hästens arbetsintensitet. #Programmet räknar med att behovet på vintern (oktober - april) motsvarar 60% av behovet på sommaren. #Avelsston och unghästar bör kontinuerligt ha tillgång till saltslicksten eller en mineralsten med högt saltinnehål. # #Hästar i hård träning kan ha problem med att reglera saltintaget. De bör därför ges en kontrollerad mängd salt varje dag. # #Rekommenderad mängd salt till hästar i träning på vintern är 5-6 gram per 100 kg kroppsvikt, på sommaren 6-10 gram då hästarna svettas mer. #Om ransonen innehåler mer natrium (salt) än behovet måste man se till att hästen har fri tillgång till friskt vatten. -Järn #Järn (Fe) är nödvändigt för nybildning av röda blodkroppar och ingår också i viktiga enzymer i cellernas ämnesomsättning. #Järnbrist medför att djuren blir anemiska, och därigenom får sämre prestanda på tävlingar # #Åtgärder: #Vanligt foder innehåller normalt tillräckligt med järn för att täcka hästens behov. Extra tillskott av järn finns i kraftfoderblandninger och mineralfodermedel för häst. +Järn #För mycket järn (Fe) kan medföra att koncentrationen av zink i blod och lever sjunker. Höga doser av järntillskott kan vara ohälsosamt, särskilt för föl. # #Åtgärder: #Reducera användningen av järnhaltiga tillskott. -Koppar #Koppar (Cu) spelar en viktig roll som del av de enzymer som ingår vid nybildning och underhåll av elastisk bindväv, vid mobilisering av järnlagren och vid nybildning av pigment. #Kopparbrist kan ha betydelse vid utveckling av osteochondros och andra sjukdomar i skelettet. # #Åtgärder: #Goda kopparkällor är dom flesta mineralfodermedel och kraftfoderblandningar. +Koppar #Hästar tål moderata överdoseringar av koppar utan kända negativa effekter. Man bör ändå sträva efter att ransonens kopparinnehåll stämmer med hästens behov. # #Åtgärder: #Se om du kan reducera användningen av mineralfoder och andra tillskottsfoder. -Mangan #Mangan (Mn) är viktigt för omsättningen av kolhydrater och fett i kroppen, och vid bildning av brosk i skelettet. Manganbrist tros därför bla. medverka till felaktig utveckling av benen hos unga djur. # #Åtgärder: #Vanliga mineralfodermedel och kraftfoderblandningar för häst innehåller mangan. Bra hö är oftast också en god källa för mangan (40 - 140 mg/kg). +Mangan #Överskott av mangan kan ha negativ inverkan på upptagandet av järn och kalcium. # #Åtgärder: #Reducera mängden manganhaltigt mineralfoder (Se i fodermedelstabellerna). -Zink #Zink är en viktig del (aktiv grupp) i flera enzymer. Brist på zink anses hänga samman med utveckling av sjukdomar i skelettet (t.ex. osteochondros) och reducerar hudens styrka och motståndskraft. # #Åtgärder: #Ge vanligt mineralfoder eller kraftfoder för häst. Dessa är tillsatt zink. +Zink #För mycket zink (Zn) kan medföra sämre utnyttjande av koppar och därvid ge samma symptom som vid kopparbrist (felaktig utveckling av skelettet). # #Åtgärder: #Reducera användningen av zinkhaltiga mineralfodermedel eller kraftfoder. -Selen #Selen (Se) är en viktig del av enzymet glutathion peroxydase som medverkar i skyddet av cellmembranen. #Selenbrist kan medföra muskeldegeneration, svaga föl som har svårt att suga och svälja, samt en mängd andra sjukliga tillstånd. #Jorden och foder som odlas i Skandinavien är generellt fattigt på selen. Tillskott är i regel nödvändigt. # #Åtgärder: #Selen är tillsatt kraftfoderblandningar och dom flesta allsidiga mineralfodermedel för häst. Kolla analysen med FODERSTAT! +Selen #Selen är mycket giftigt, och för hög dos över längre tid kan medföra död. # #Åtgärder: #Reducera användningen av selenhaltiga mineralfoder och kraftfoderblandningar. -Cobolt #Cobolt (Co) är nödvändigt för nybildning av B12-vitamin. Bete i kustområderna kan innehålla för lite cobolt. # #Åtgärder: #Cobolt är tillsatt kraftfoderblandningar och dom flesta mineralfoder för häst. Kolla analysen med FODERSTAT! +Cobolt #Moderat överdosering av cobolt (Co) ger inga kända negativa effekter. Man bör ändå sträva efter att ransonens innehåll av cobolt överenstämmer med hästens behov. # #Åtgärder: #Reducera användningen av cobolthaltigt kraftfoder eller mineralfoder. -Jod #Jod (I) är nödvändigt för nybildningen av hormoner som kontrollerar ämnesomsättningen (tyroxiner). Jodbrist ger struma och reducerad ämnesomsättningshastighet. #Föl från sto med jodbrist kan vara svagt eller dött vid förlossningen. # #Åtgärder: #Goda jodkällor är bla. tångmjöl, kraftfoderblandningar och vanliga mineralfodermedel för häst. # #Nyare forskning visar att hästens behov av jod är högre än tidigare beräknat. NRC-2007 har därför ökat jodbehovet och det beräknas nu som 0,35 Mg per kg torrsubstans i standardransonen. #Programmet varnar för underdosering av jod vid 0,5 x NRC-behovet och för överdosering av jod vid 1,43 x NRC-behovet. I Sverige betyder detta att PC-Horse följer SLU´s rekommendationer (Foderbladet nr 6/07). #Standardransonen räknas per kg torrsubstans och är satt till 2% av kropssvikten för hästar i underhåll, lätt träning och dräktiga ston. Vid moderat träning ökas den till 2,25% av kroppsvikten och vid hård träning till 2,5% av kroppsvikten. #För unghästar och digivande ston är standardransonen 2,5% av kroppsvikten. #Maximal toleransgräns är angiven till 10 Mg per kg kroppsvikt. Risken för överdosering är således relativt begränsad så länge värdet i foderstaten understiger 40-50 Mg per dag. +Jod #Överdosering med jod (I) kan hos dräktiga ston ha negativ effekt på fostret, och leda till föl som är svaga eller döda vid födelsen. # #Åtgärder: #Reducera användningen av jodhaltiga mineralfodermedel (t.ex. tångmjöl). Var särskilt uppmärksam på naturpreparat som innehåller marina alger och tångmjöl. # #Nyare forskning visar att hästens behov av jod är högre än tidigare beräknat. NRC-2007 har därför ökat jodbehovet och det beräknas nu som 0,35 Mg per kg torrsubstans i standardransonen. #Programmet varnar för underdosering av jod vid 0,5 x NRC-behovet och för överdosering av jod vid 1,43 x NRC-behovet. I Sverige betyder detta att PC-Horse följer SLU´s rekommendationer (Foderbladet nr 6/07). #Standardransonen räknas per kg torrsubstans och är satt till 2% av kropssvikten för hästar i underhåll, lätt träning och dräktiga ston. Vid moderat träning ökas den till 2,25% av kroppsvikten och vid hård träning till 2,5% av kroppsvikten. #För unghästar och digivande ston är standardransonen 2,5% av kroppsvikten. #Maximal toleransgräns är angiven till 10 Mg per kg kroppsvikt. Risken för överdosering är således relativt begränsad så länge värdet i foderstaten understiger 40-50 Mg per dag. -A-Vitamin #Vitamin A har betydelse för normal syn, för epitelcellerna i huden och för nybildning av benvävnad. #Brist kan medföra dåligt mörkersyn, rinnande ögon, spröd och fjällande hud, aptitsvikt, sänkt tillväxt, låg dräktighetsprocent och allmän svaghet. # #Åtgärder: #Kraftfoderblandningar och dom flesta mineralfodermedel för häst är tillsatta rikligt vitamin A. Tran och morötter innehåller relativt stora mängder av detta vitamin, tillsammans med grönt gräs och nyskördat, välbärgat hö. +A-Vitamin #Vitamin A finns i två former; retinol och betakaroten. Betakaroten är ett förstadium till retinol och finns i växternas gula och röda färgämnen. Vid normal utfodring är risken för skadlig överdosering av betakaroten mycket liten, då inte allt tas upp. #I gräs, hösilage och morötter kan innehållet av betakaroten vara så högt att linjen för A-vitamin blir röd och varnar för att hästen får för mycket. #Om huvuddelen av A-vitaminet kommer från hösilage eller morötter kan foderstaten godkännas även om linjen är röd. Användarna av programmet kan värdera hur stor del av A-vitamin intaget som utgörs av betakarotenrika foder i mittfönstret på skärmen. # #Överdosering av A-vitamin kan över tid medföra ett förgiftningstillstånd med svag benstomme, onormal benbildning, tappat hår, fjällande hud och andra onormala förhållanden. # #Åtgärder: #Ge mindre vitamin A-rika tillskottsfoder. Ge inte hela den rekommenderande mängden kraftfoder och tillskottsfoder samtidigt. Ge inte flera tillskottsfoder samtidigt utan att mängderna av varje enskilt foder reduceras. #Ge inte tran när ransonen redan innehåller tillräckligt mycket vitamin A. -D-Vitamin #Vitamin D är förstadiet till de hormoner som styr kalcium-omsättningen i kroppen. Brist på D-vitamin ger onormal utveckling och underhåll av skelettet, svag benstomme, sänkt aptit och dålig tillväxt. Muskelstyrkan blir också sämre. # #Åtgärder: #Vitamin D bildas i huden när hästen är ute i solljus. Soltorkat hö, tran, kraftfoderblandningar och dom flesta tillskottsfoder (Vitamin- och mineralfoder) är goda källor för vitamin D. +D-Vitamin #Överdosering av vitamin D ger förgiftningstillstånd med onormal benutveckling, förkalkningar i blodkärl, hjärta och andra organ, njurskador, aptitförlust och stela gångarter. # #Åtgärder: #Ge mindre vitamin D rikt tillskottsfoder. Ge inte hela den rekommenderade mängden kraftfoderblandning och tillskottsfoder samtidigt. #Ge inte flera tillskottsfoder samtidigt utan att mängderna av varje enskilt foder reduceras. Ge inte tran när ransonen redan innehåller tillräckligt mycket vitamin D. -E-Vitamin #Vitamin E fungerar som antioxidant och skyddar bl.a. cellmembranen. Vitaminet har delvis samma funktioner som selen. #Brist kan medföra skador på muskulatur (muskeldegeneration, 'vitmuskelsjukan'), dåligt koordinerade rörelser och förlamningar. # #Åtgärder: #Kraftfoderblandningar och dom flesta mineralfoder till häst är tillsatta vitamin E. Det finns också speciella tillskottsfoder för vitamin E och selen. +E-Vitamin #Moderat överdosering av vitamin E har inga negativa effekter, men alldeles för stora mängder kan inverka på utnyttjandet av andra fettlösliga vitaminer (A, D och K). # #Åtgärder: #Ge lägre mängder av tillskottsfoder med vitamin E. -B1-Vitamin #B1 (Thiamin): Mikroberna i hästens grovtarm producerar under normala förhållanden tillräckliga mängder B-vitaminer för att täcka behovet. #Vi kan se reducerad vitaminproduktion när fodergivan innehåller för mycket kraftfoder i förhållande till stråfoder, och vid hård träning eller stress. Tillskott kan då ges. # #Åtgärder: #Vanliga kraftfoderblandningar och tillskottsfoder till häst är tillsatt vitamin B1. Öljäst är också en utmärkt källa för B-vitamin. +B1-Vitamin #B1 (Thiamin): Moderat överdosering av vitamin B1 har inga kända negative effekter. Överdosering med extra tillskott gör ransonen onödigt dyr. # #Åtgärder: Reducera användningen av tillskottsfoder. Spar pengar! -B2-Vitamin #B2 (Riboflavin): Mikroberna i hästens grovtarm producerar i normala fall tillräcklig mängd B-vitaminer för att täcka behovet. #Vi kan se reducerad vitaminproduktion när fodergivan innehåller för mycket kraftfoder i förhållande till grovfoder, och vid hård träning eller stress. Tillskott kan då ges. # #Åtgärder: #Vanliga kraftfoderblandninger och tillskottsfoder till häst är tillsatt vitamin B2. Öljäst är också en utmärkt källa för B-vitamin. +B2-Vitamin #B2 (Riboflavin): Moderat överdosering av vitamin B2 ger inga kända negativa effekter. Överdosering med extra tillskott gör ransonen onödigt dyr. # #Åtgärder: Reducera användningen av tillskottsfoder. Spar pengar! -B6-Vitamin #B6 (Pyridoxin): Mikroberna i hästens tarm producerar normalt tillräckligt mycket B-vitaminer för att täcka behovet. #Vi kan se reducerad vitaminproduktion när fodergivan innehåller för mycket kraftfoder i förhållande till grovfoder, och vid hård träning eller stress. Tillskott kan då ges. # #Åtgärder: #Vanliga kraftfoderblandningar och tillskottsfoder till häst är tillsatt vitamin B1. Öljäst är också en utmärkt källa för B-vitamin. +B6-Vitamin #B6 (Pyridoxin): Moderat överdosering av vitamin B6 ger inga kända negativa effekter. Överdosering med extra tillskott gör ransonen onödigt dyr. # #Åtgärder: #Reducera användningen av tillskottsfoder. Spar pengar! -B12-Vitamin #B12 (Cyanocobolamin) bildas normalt i tillräckliga mängder i tarmen. B12 är beroende av ett hjälpämne (glykoprotein) från magsäcken för att absorberas i tillräckliga mängder. Magkatarr kan ge anemi pga. B12 brist. # #Åtgärder: #Ge tillskottsfoder tillsatt B12. +B12-Vitamin #Överdosering med B12 (Cyanocobolamin) är inte känd vid praktiska förhållanden. # #Åtgärder: Inga -Niacin #Blir inte visad av programmet ännu. #Åtgärd: Extra tilldelning. +Niacin #Inte aktuellt med överdosering av Niacin under vanliga fôrhållanden. #Åtgärder: Inga -Folinsyra #Blir inte visad av programmet ännu #Åtgärd: Extra tilldelning +Folinsyra #inte aktuellt med överdosering av Folinsyre under vanliga förhållanden #Åtgärder: Inga BTEXT.MORENUTRIENTS Kalium, Vitamin C och Biotin Kalium (K) Kaliumbrist uppträder ytterst sällan hos växtätare. Trots att hästens kaliumbehov är känt, har vi valt att utelämna kalium i PC-Horse, då grovfodret i praktiken tillför ett stort överskott av kalium. Vid extrem fysisk aktivitet (flerdagars fälttävlan eller andra hårda tävlingar) rekommenderas att ge hästen en elektrolyt (mineral)-blandning med kalium. Melass från sockerbetor och sockerrör är en god kaliumkälla. Svavel (S) Svavel finns i kroppen i svavelhaltiga aminosyror (cystein och metionin), i B-vitaminer (tiamin (B1) och biotin), heparin (antikoagulant), insulin (reglerar blodsocker) och kondroitin sulfat (viktigt för friska leder). Hästen bör täcka sitt behov av svavel genom intag av organiskt svavel, huvudsakligen från de svavelhaltiga aminosyrona metionin och cystin. När dagsransonen innehåller tillräckligt med protein, gärna från flera olika källor, uppstår sällan brist på svavel. Vitamin C Behovet av vitamin C hos hästar är inte lika väl definierat som de andra vitaminerna som finns med i PC-Horse. Även om hästen normalt själv producerar den C-vitaminmängd som den behöver i tarmen, är det vanligt att C-vitamin finns tillsatt i de flesta kraftfoderblandningar och vitamin -och minaraltillskott. Biotin Biotin hör till de vattenlösliga B-vitaminerna. på samma sätt som för C-vitamin är behovet inte exakt fastställt, och Biotin är därför också utelämnat ur programmet. Normalt produceras tillräckligt med Biotin av mikroberna i hästens tarmkanal. Biotin rapporteras ha en positiv åverkan på hovens tillväxt och på läkning av hornskador. Många kraftfoderblandningar och vitamin- och mineraltillskott har tillsatt extra biotin. ETEXT.MORENUTRIENTS